monofyletiska

Monofyletiska (monophyletic) är en central term inom systematik och cladistik som beskriver en taxonomisk grupp som inkluderar en gemensam förfader och samtliga dess ättlingar. Gruppen utgör därmed en komplett evolutionär linje, en klad. Ursprungligen kommer ordet från grekiska monos (“en”) och phylon (“släkte, stam”) och används i modern klassifikation för att återge verkliga släktlinjer.

Jämfört med andra begrepp används monofyletiska grupper som mål i nutida taxonomi. Parafyletiska grupper omfattar den gemensamma förfadern och endast några av dess ättlingar, medan polyfyletiska grupper sammanfogar organismer vars mest närbesläktade gemensamma förfader inte ingår i gruppen. Ett kladegering där varje medlem härstammar från samma förfader utan att lämna ut någon av dess avkommor definierar en monofyletisk grupp.

Följder och bevis. Monofyletiska grupper kännetecknas ofta av synapomorier, delade härledda egenskaper som delas av alla medlemmar och ärvs från den gemensamma förfadern. Moderna bevis kommer i stor utsträckning från molekylär fylogeni (DNA- och proteinsekvenser) som stöd för att en grupp utgör en enkel evolutionär linje.

Användning och betydelse. I taxonomin ses monofyletiska grupper generellt som önskvärda eftersom de speglar evolutionshistorien. Traditionella grupper är ibland inte monofyletiska; exempelvis har Reptilia enligt äldre avgränsningar ofta ansetts parafyletisk om fåglar inte inkluderas. Genom att inkludera fåglar inom reptilsläktet eller genom omdefinierade klader försätts avgränsningen mot monofyletiska standarder. Ett vanligt exempel på en monofyletisk grupp är Mammalia.