miljöpåverkansbedömning

Miljöpåverkan är en övergripande term för hur mänsklig verksamhet, produkter eller tjänster påverkar naturen. Den omfattar klimat och luftkvalitet, vatten- och markkvalitet, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt indirekta effekter som resursutarmning och socioekonomiska konsekvenser. Bedömningar av miljöpåverkan används för att identifiera betydande effekter och vägleda beslut mot mindre miljöpåverkan.

Metoder för att mäta miljöpåverkan inkluderar livscykelanalys (LCA), som utvärderar en vara eller tjänst från råvara till avfall (cradle-to-grave) med en funktionell enhet som referens. Andra tillvägagångssätt är miljökonsekvensbeskrivning vid planer eller projekt samt att sammanställa miljödata och nyckeltal som koldioxidekvivalenter, energianvändning, vattenförbrukning och avfall. Gränser och datakvalitet påverkar resultaten.

Vanliga miljöpåverkanskategorier inkluderar klimatpåverkan, ozonförstöring, försurning, övergödning, luftföroreningar, vatten- och markförorening, resursutnyttjande, markanvändning, biologisk mångfald, avfall och buller. Indikatorer används för att jämföra alternativ och sätta mål, men resultaten måste tolkas i sitt sammanhang och med beaktande av osäkerheter.

Användningen av miljöbedömningar finns inom offentlig sektor, företagsrapportering och produktutveckling. Internationella standarder som ISO 14001 för miljöledningssystem och riktlinjer från Global Reporting Initiative (GRI) stödjer systematiskt arbete. I Sverige används MKB inom plan- och byggnation samt i kommuners miljömålsarbete.

Begränsningar inkluderar datakvalitet och osäkerheter i livscykelanalyser, särskilt i komplexa leverantörskedjor och när regionala skillnader är stora. Resultat bör tolkas tillsammans med experter och tydligt redovisas om metoder och gränser.