mikroekonomin

Mikroekonomin är en gren av ekonomin som studerar hur hushåll och företag fattar beslut om konsumtion, produktion och resursallokering, samt hur dessa beslut påverkar priser och tillgång i marknader. Den koncentrerar sig på enskilda marknader och aktiviteter snarare än övergripande ekonomiska flöden som penningmängd eller arbetslöshet i hela ekonomin.

De huvudsakliga aktörerna är hushåll som maximerar nytta, och företag som maximerar vinst eller produktivitet. Nyttoteori och konsumentteori används för att modellera hur individer väljer bland varor under en budgetbegränsning, medan producentteori studerar hur kostnader och produktion påverkar leveranser. Efterfrågan och utbud bestämmer pris och kvantitet i marknader, ofta analyserat via jämvikt, marginalanalys och elasticiteter.

Marknader skiljer sig åt i struktur: perfekt konkurrens, monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens. Mikroteorin undersöker hur pris och kvantitet bestäms i olika strukturer och hur regleringar och konkurrenspolitik påverkar effektivitet. Faktormarknader behandlar arbetskraft, kapital och naturresurser samt priser som löner och räntor.

Välfärdsaspekter som Pareto-optimalitet och allokeringseffektivitet kopplas till teorier om konsument- och producentöverskott. Marknadsmisslyckanden som externa effekter, offentliga varor och informationsasymmetrier redogör för varför fria marknader ibland inte når socialt optimum. Dessa frågor leder till politik som skatt, regleringar eller subventioner.

Metodiskt används teoretiska modeller och empiriska tekniker som ekonometrisk analys och experimentell ekonomi. Mikroekonomin härstammar från marginalismen i slutet av 1800-talet och har utvecklats till en central del av nationalekonomin genom olika modeller för jämvikt och beteende.

Sammanfattningsvis undersöker mikroekonomin hur val påverkar prisbildning, resursfördelning och effektivitet i en marknadsekonomi. Den är grundläggande för förståelse av prisbildning, offentlig politik och företagens beslut inom konkurrenssituationer och regleringsramar.