migrén

Migrän är en neurologisk sjukdom med återkommande anfall av huvudvärk som ofta är ensidig och pulserande. Anfallet varar normalt fyra till 72 timmar och åtföljs ofta av illamående eller kräkningar samt ökad känslighet för ljus och ljud. Hos många förekommer även aura med synstörningar eller sensoriska förändringar som föregår eller inleds samtidigt med huvudvärken.

Migrän kategoriseras som migrän utan aura och migrän med aura. Kronisk migrän definieras som 15 eller fler migrändagar per månad under tre månader. Utlösande faktorer varierar och kan vara stress, hormonförändringar, sömnstörningar, vissa livsmedel och väderförändringar.

Orsakerna är multifaktoriella och involverar genetisk benägenhet samt aktivering av trigeminovaskulära systemet med ökad CGRP-frisättning. Behandlingen syftar till att avbryta ett pågående anfall och att minska frekvensen av attacker genom läkemedelsbehandling och livsstilsåtgärder.

Diagnostik: Diagnosen ställs i huvudsak kliniskt. Det krävs ingen specifik laboratorieundersökning om historien överensstämmer med migrän. Red flags som kräver snabb utredning inkluderar plötsligt mycket svår debut, fokala neurologiska bortfall, feber eller andra avvikande tecken.

Behandling: Akut behandling innefattar NSAID eller paracetamol, ofta i kombination med triptan, samt antiemetika vid illamående. För förebyggande behandling används bland annat propranolol, topiramat eller andra antiepileptika, och CGRP‑hämmare. Livsstilsåtgärder som regelbundna sömnvanor, tillräcklig vätska, regelbunden motion och stresshantering kan minska antalet attacker. Vid överanvändning av smärtstillande riskeras medicinöveranvändningshuvudvärk.

Prognos och epidemiologi: Migrän drabbar uppskattningsvis cirka 10–15 procent av befolkningen, med kvinnlig övervikt. De flesta har episodisk migrän; en del utvecklar kronisk migrän. Med rätt behandling kan många uppnå betydande förbättring i frekvens och svårighetsgrad.