migrationsflöden

Migrationsflöden beskriver antalet människor som flyttar in till, flyttar inom eller flyttar ut ur ett geografiskt område under en viss tidsperiod. Flöden avser själva rörelsen, till skillnad från befolkningsstocken som är det totala antalet över tid. Flöden kan vara internationella eller interna, och kan vara permanenta, tillfälliga, säsongsbetonade eller cirkulära.

Mätning av migrationsflöden sker via administrativa register (visum, uppehållstillstånd, asylansökningar, arbetskraftsintrång), befolkningsregister och folkräkningar. Resultatet uttrycks ofta som antal personer som migrerar under en period eller som andel av befolkningen. Begreppen gross migration och net migration används för att beskriva storlek och riktning: gross är inflöde plus utflöde, net är inflöde minus utflöde. Data bryts ofta ned efter område, ålder, kön och varaktighet av bosättning.

Drivkrafter bakom flödena är en blandning av push- och pullfaktorer: ekonomiska skillnader, arbetsmarknadsmöjligheter, utbildning, säkerhet och politiska förhållanden samt demografiska och miljömässiga faktorer. Flöden kan vara långsiktiga och strukturella, eller episodiska och kortvariga, kopplade till kriser, säsongsarbete eller programsatsningar.

Ekonomiska och sociala effekter uppträder i både avsändarländer och mottagarländer, bland annat påverkan på arbetsmarknad, urbanisering, befolkningens ålderssammansättning, bostäder och offentliga tjänster. Policysvar och migrationsregimer formar flödenas storlek och riktning. Jämförbarheten av data beror på definitioner och metodval, vilket gör kontinuerlig övervakning och internationell standardisering viktig.