medskapning

Medskapning, eller co-creation, är en strategi där olika aktörer—till exempel användare, kunder, medarbetare, företag, myndigheter och forskare—samarbetar för att skapa nya produkter, tjänster eller lösningar. Begreppet betonar gemensamt ägande av problemställningen och utvecklingen av idéer och prototyper i en iterativ process. Inom design, innovation och offentlig förvaltning används medskapning för att öka relevans, användbarhet och legitimitet i resultatet.

Principer för medskapning inkluderar ömsesidigt lärande, delat ansvar och tydlig involvering av berörda parter genom hela processen. Vanliga metoder är workshops, co-design-sessioner, användarresor eller service-design-verktyg, prototyper och testning i verkliga miljöer. Processen kan vara uppdelad i faser som problemformulering, idéutveckling, prototyping och utvärdering.

Användningsområdenna är breda och omfattar offentliga sektorer, näringsliv och forskning. Inom offentlig sektor används medskapning ofta för att utforma medborgarcentrerade tjänster och policymaking, medan företag använder det för att utveckla kundcentrerade produkter och affärsmodeller. I forskning kan medskapning bidra till bättre forskningsdesign och informationsspridning.

Fördelar inkluderar ökad relevans, bättre användaracceptans och mer legitima beslut. Utmaningar är bland annat tids- och resurskrav, risk för ineffektiva möten och maktdynamik mellan aktörer. Effektiv medskapning kräver tydliga mål, facilitering och förmåga att balansera olika intressen. Begreppet ses ofta i relation till participatorisk/ användarcentrerad design och som en utveckling av traditionell designpraxis.