materialåtervinning

Materialåtervinning är processen att återvinna material ur avfall genom sortering, rening och omvandling så att de kan användas i nya produkter. Genom att återanvända material minskar behovet av jungfruliga råvaror, sparar energi och minskar utsläpp jämfört med deponering eller energiåtervinning av avfall.

Processen består av insamling, sortering och bearbetning. Efter att avfallet samlats in sorteras materialen efter typ och kvalitet. Därefter följer behandling som avlägsnande av föroreningar, smältning eller mekanisk bearbetning för att producera råmaterial som kan användas i ny produktion.

Viktiga materialströmmar är papper och kartong, glas, metaller, plaster och elektronikavfall. Papper och kartong återvinns genom mekanisk återvinningsprocess som ger ny pappersmassa. Glas återvinns till cullet och smälts för ny glasproduktion. Metaller utvinns och smälts till råvaror som nya inom stål- och icke-järnhaltsprodukter. Plast återvinns som granuler eller pellets, ofta med tekniker för att avlägsna färg och föroreningar; kemisk återvinning finns för vissa fraktioner. Elektronikavfall behandlas för att separera farliga ämnen och återvinna metaller och andra material.

Materialåtervinning påverkas av frågor som kvalitet, blandning och kontaminering samt marknadens efterfrågan på återvunna råvaror. Kärnan är att behålla materialens kvalitet så långt som möjligt för att upprätthålla nära closed-loop kretslopp.

På EU-nivå följs avfallshierarkin och principer om hållbar utveckling; i Sverige regleras systemet av nationell avfalls- och producentansvarsregler samt kommunernas insamlingsorganisationer. Trots utvecklingen återstår utmaningar i sortering, effektiv separation och konkurrenskraftiga marknader för återvunna material.