lärandemålen

Lärandemålen är tydliga uttalanden om vad en elev förväntas kunna veta, förstå och kunna göra efter avslutad undervisning eller en studieperiod. De fungerar som mål för planering, undervisning och bedömning och kopplar innehåll och aktiviteter till vad som ska uppnås.

I Sverige används lärandemål inom såväl grundskola och gymnasium som inom högre utbildning. I skolans sammanhang härleds målen ur den nationella läroplanen och översätts till enhetliga delmål för olika ämnen och verksamheter. Inom högre utbildning formuleras ofta kursmål eller lärandemål som beskriver vad studenten ska kunna visa upp i examinationssituationen. Målen ger därmed en gemensam referens för undervisningens inriktning och bedömning.

Ett gott lärandemål är tydligt, observerbart och mätbart. Det bör använda handlingsinriktade verb och beskriva kunskap, färdigheter och i vissa fall förmågor eller attityder. Målen bör vara lämpliga att uppnå inom den givna tiden och kopplas till hur bedömningen kommer att genomföras. Ofta används principen SMART ( Specifika, Mätbara, Uppnåbara, Relevanta, Tidsbundna) och hänsyn tas till olika kognitiva nivåer, exempelvis genom att integrera aspekter från Bloom’s taxonomi.

Praktiskt används lärandemål i kurs- eller ämnesbeskrivningar, syr rubriker och examinationskriterier samt som stöd i studenters lärandestrategier och i lärarens bedömningspraxis. Genom tydliga mål blir det möjligt att kommunicera förväntningar, följa upp lärande och säkerställa en transparent och jämförbar bedömning.

Utmaningar kan uppstå om målen blir för breda eller vagt formulerade, om de inte är tydligt kopplade till bedömning eller om de inte uppdateras vid förändringar i innehåll eller krav. Regelbunden översyn och elevinvolvering bidrar till bättre relevans och genomförbarhet.