lyssningsintryck

Lyssningsintryck, i en svensk sammanhang, är den subjektiva upplevelsen av ett ljud- eller musikstimulus i en given lyssningsmiljö. Det omfattar hur lyssnaren uppfattar ljudkaraktärer som timbre, balans mellan registrerade detaljer, dynamik, tydlighet och den rumsliga upplevelsen, samt den övergripande stämningen eller atmosfären i ljudet. Lyssningsintrycket är därmed en holistisk och personlig bedömning av ljudet snarare än en teknisk beskrivning av ljuds egenskaper.

Faktorer som formar lyssningsintrycket inkluderar rumskonst och akustik, vilka högtalare eller hörtelefoner som används, källmaterialets produktion och inspelningsteknik, avstånd till ljudkällan samt volymnivå. Individuella faktorer som hörsel och preferenser, tidigare erfarenheter och kulturell bakgrund spelar också en betydande roll.

Bedömning av lyssningsintryck görs vanligtvis med subjektiva lyssningstester där deltagare anger sina betyg på olika attribut med skalor, eller genom semantiska differentialtester och beskrivande frågor. Resultaten används i musikproduktion för att styra mixning och mastering, i produktutveckling av ljudutrustning och i medie- eller publikforskning för att förstå hur ljud upplevs av olika målgrupper.

Jämfört med objektiva mått är lyssningsintrycket mångdimensionellt och inte helt förutsägbart av tekniska parametrar. Objektiva mått som frekvensrespons, totalharmonisk distorsion och dynamiskt omfång bidrar till förståelsen av ljudkvalitet, men synergy mellan mänsklig perception och tekniska mått kräver ofta kombinerade bedömningar för en fullständig bild.