ljudinspelning

Ljudinspelning är processen att fånga ljud, till exempel röster, musik eller miljöljud, och lagra det för senare uppspelning och bearbetning. Tekniken används inom musikproduktion, radio, film, forskning och arkivarbete. Under inspelningen omvandlas akustiska vågor till elektriska signaler med mikrofoner, som lagras i analoga eller digitala medier.

Historiskt utvecklades ljudinspelning från mekaniska och akustiska metoder som phonautografen och fonografen. År 1877 uppfann Thomas Edison fonografen; senare utvecklades grammofonen av Emil Berliner, vilket gjorde skivor vanliga. Under mitten av 1900-talet blev magnetband vanligare och kunde spela in längre ljud. På 1980-talet kom digitalt ljud och modern lagring.

Utrustningen inkluderar mikrofoner, förstärkare och ljudkort som omvandlar signalen till digital data eller behåller en analog form. Lagringsmedia omfattar analoga band, kassettband och vinyl, samt digitala filer på hårddiskar, SSD eller molnlagring. Vanliga digitala ljudformat är WAV, AIFF, MP3, AAC och FLAC.

Digitala ljudfiler varierar i kvalitet genom samplingfrekvens och bitdjup. Vanliga värden är 44,1 eller 48 kHz och 16 eller 24 bit, vilket påverkar ljudets klarhet och dynamik samt filstorlek. Metadata och korrekt filhantering underlättar arkivering och återgivning.

Bevarande av ljudinspelningar kräver långsiktig arkivering, kopiering till flera medier och dokumentation av tekniska detaljer. Upphovsrätt och användarvillkor reglerar hur inspelningar får användas. Restaurering och konservering används för äldre inspelningar utan att skada deras integritet.

Framtiden för ljudinspelning innefattar högre upplösningar, multikanal- och surroundljud samt AI-baserad restaurering och metadatahantering.