landskapsfotografi

Landskapsfotografi är en fotografisk genre som fångar natur- och stadsmiljöer där landskapet står i centrum. Fokus ligger ofta på ljusets spel, färger och atmosfär samt hur landskapet upplevs i bildens djup och rumslighet.

Historik: Landskapsfotografin växte fram under 1800-talet i samband med fotografins tekniska utveckling och dokumentära strömningar. Under 1900-talet utvecklades genren genom olika skolor, välkända fotografer och växlande tekniker – från storformatsfilm till digital bildbehandling. Viktiga gestalter i västerländsk tradition är Ansel Adams, Galen Rowell och Michael Kenna.

Komposition och ljus: Grundläggande principer inkluderar tredjedelsregeln, ledande linjer, förgrundsintresse och användning av skala. Ljuset är centralt: gyllene timmen och blå timmen ger mjukare kontraster och rikare färger; lång exponering kan skapa rörelse i vatten och moln och samtidigt lugn i bilden.

Utrustning och teknik: Vanliga verktyg är kameror med vidvinkel eller normalbrännvidd, ibland tele för kompression. Stativ och fjärrutlösare underlättar skarpa bilder vid långa exponeringar. Filtre som graduell neutraldensity och polariserande filter används för att kontrollera kontrasterna. Drönare används även för översiktsbilder; förberedelser och platsbesök ingår i arbetssättet.

Efterbearbetning och etik: Bilden bearbetas oftast för att återställa tonomfång och färgbalans, med försiktiga justeringar som behåller landskapets naturliga karaktär. Etik i landskapsfotografi innebär respekt för naturen, Leave No Trace-principer och att följa lokala regler samt upphovsrätt och publicering.

Kända fotografer: Ansel Adams, Galen Rowell, Michael Kenna.