köttkonsumtion

Köttkonsumtion avser den mängd kött som konsumeras av en befolkning under en given period, ofta per invånare och år. Den omfattar bland annat nötkött, fläskkött och fågel, men kan även inkludera fisk och skaldjur i bredare definitioner. Mätningar av köttkonsumtion används för att analysera näringsintag, folkhälsa, jordbruksekonomi och miljöeffekter.

Globala mönster varierar mellan regioner och ekonomiska grupper. I många höginkomstländer har köttkonsumtionen per invånare varit hög men stabil eller sjunkande under senare årtionden, medan snabb ekonomisk tillväxt i flera länder lett till ökningar. Drivkrafter inkluderar pris, tillgång till produkter, kulturella normer och hälsobedömningar samt miljömedvetenhet.

Miljöpåverkan: köttproduktion kräver ofta stora mängder mark, vatten och bränsle, och ger betydande utsläpp av växthusgaser. Miljöpåverkan varierar mellan produktionssystem, djurslag och livscykelanalyser. Hälsoperspektiv: hög konsumtion av rött och processat kött har i flera studier kopplats till ökad risk för vissa sjukdomar, men sambanden beror på helheten i kosten och livsstilen.

Ekonomi och politik: köttproduktion är en viktig del av lantbruksekonomin i många länder och påverkas av reglering, subventioner och handelsavtal. Offentliga åtgärder kan uppmuntra kostval genom information, skatter eller stöd till alternativa livsmedel och djurskyddsfrämjande praxis.

Framväxten av alternativ till konventionellt kött, såsom växtbaserade produkter och cellodlat kött, och ökningar i vegetarisk eller vegansk kost bidrar till diskussionen om framtidens köttkonsumtion. Kulturella traditioner och religiösa regler påverkar också konsumtionsmönster i olika delar av världen.