kostnadsfördelning

Kostnadsfördelning är processen att fördela gemensamma eller indirekta kostnader till kostnadsobjekt såsom produkter, tjänster, avdelningar eller projekt. Direkta kostnader kan knytas till ett objekt direkt, medan indirekta kostnader kräver en fördelningsnyckel, ofta kallad kostnadsdrivare eller fördelningsmått. Kostnadspooler inkluderar exempelvis administration, lokaler, IT och underhåll, som inte enkelt kan tilldelas ett specifikt objekt utan en rättvis fördelning.

Vanliga fördelningsmetoder är direktfördelning där varje kostnadspost tilldelas objektet den direkt hänför sig till, stegvis fördelning där stödavdelningar först tilldelas sina kostnader och sedan fördelas vidare till övriga objekt, samt reciprocitetsmetoden som tar hänsyn till tjänster som utbyts mellan kostnadsställen genom att lösa ett system av ekvationer. Aktivitetsbaserad kostnadsfördelning (ABC) använder aktiviteter och kostnadsdrivare för att allokera kostnader mer exakt över objekten, särskilt när olika produkter eller tjänster använder resurser i olika grad.

Processen innefattar att identifiera kostnadsställen, välja lämpliga kostnadsdrivare, uppskatta fördelningsnycklar och tillämpa dem på kostnadsobjekt för att få en rättvis och användbar kostnadsbelastning. Kostnadsfördelning används i pris- och lönsamhetskalkyler, budgetering och beslut om resursallokering. Viktiga överväganden är val av nyckel, hur väl den speglar resursförbrukning och risken för arbitraritet eller över- eller underfordelning, särskilt om manignerar komplexa verksamheter.