kostjusteringar

Kostjusteringar avser systematiska förändringar av en persons kostvanor eller näringsintag med syfte att förbättra hälsa, stödja behandling av sjukdomar eller anpassa kosten till livssituation, aktivitetsnivå och energibehov. De kan göras inom vårdsektorn – som sjukhus, äldreboenden och hemsjukvård – eller i vardagen när en person behöver bättre näring eller särskilda kostlösningar. En kostjustering utformas ofta av en legitimerad vårdgivare, exempelvis en dietist eller läkare, och bygger på en näringsbedömning som tar hänsyn till vikt, längd, BMI, näringsstatus, sjukdomstillstånd, medicinering och befintliga kostvanor.

Vanliga typer av kostjusteringar inkluderar justering av energiinnehållet (kaloriöverskott eller kalorirestriktion) samt fördelningen av makronäringsämnen (protein, fett, kolhydrater) och specifika kostrestriktioner vid olika sjukdomstillstånd. Exempel är diabeteskost, salt- och vätskebalanskost för patienter med njur- eller hjärtproblem, fiberanpassad kost vid matsmältningsbesvär, eller allergener och intoleranser. I vissa fall kan textur- eller konsistensanpassning krävas för sväljsvårigheter.

Genomförandet sker i dialog med patient eller brukare och dokumenteras i en näringsplan. Uppföljning görs vanligtvis med vikt- och BMI-övervakning, måltidsregistrering eller kostdagbok, samt upprepad bedömning av symtom, energinivå och funktion. Kostjusteringarna kan behöva revideras vid förändringar i hälsa, läkemedel eller livssituation.