kolhydraternas

Kolhydraternas roll i kosten är att ge kroppen energi och stödja olika fysiologiska funktioner. Kolhydrater är en bred grupp organiska föreningar som består av kol, väte och syre och delas in i monosackarider, disackarider och polysackarider. Exempel på monosackarider är glukos, fruktos och galaktos; disackarider inkluderar sackaros, laktos och maltos; polysackarider omfattar stärkelse, glykogen och kostfiber.

Under matsmältningen bryts kolhydrater till glukos som används i cellernas energiomvandling via glykolys och citronsyracykeln. Överskott av kolhydrater kan lagras som glykogen i levern och musklerna eller, vid fortsatt överskott, omvandlas till fett. Kostfiber är en del av polysackarider som inte bryts ner av människans tunntarm utan når tjocktarmen där bakterier fermenterar dem och producerar kortkedjiga fettsyror som stödjer tarmhälsan. Fiber ger också mättnad och bidrar till regelbunden avföring.

Det dagliga intaget av kolhydrater bör huvudsakligen komma från komplexa kolhydrater och fiberrika livsmedel som fullkorn, frukt, grönsaker, baljväxter och potatis. Tillsatt socker och snabbabsorberande kolhydrater finns i många processade livsmedel och kan bidra till viktökning och ökad risk för metabola sjukdomar när de konsumeras i stora mängder. Forskning visar att hög konsumtion av kostfiber och fullkornsprodukter ofta är kopplad till bättre tarmhälsa och lägre risk för vissa sjukdomar.

Rekommenderade andelar varierar mellan länder men generellt uppmanas kolhydrater att utgöra cirka 45–65 procent av det totala energibehovet, med fokus på fiberrika källor och begränsad konsumtion av tillsatt socker. Kolhydraternas betydelse har lång tradition inom nutrition och kostvetenskap och debatten kring olika typer av kolhydrater pågår löpande i publikationer och offentliga kostråd.