klimatförväntningar

Klimatförväntningar beskriver de förväntningar som finns kring klimatförändringar och åtgärder mot dem. Begreppet används för att syfta på vad samhället, politiska beslutsfattare, företag och allmänhet tror kommer att ske i fråga om framtida klimatförhållanden, ekonomiska konsekvenser samt vilka tekniska och politiska åtgärder som förväntas vidtas. Förväntningarna omfattar ofta prognoser om temperatur, nederbörd och extremväder samt bedömningar av hur snabbt utsläppsminskningar och anpassning sker.

Komponenterna inkluderar vetenskapliga prognoser och osäkerheter, mål och lagstiftning, ekonomiska incitament och investeringar i energi och teknologi samt beteendeförändringar inom resor, boende och konsumtion. Förväntningarna påverkas av medier, utbildning, tidigare erfarenheter av väderrelaterade händelser och allmänhetens riskperception. De kan vara kortsiktiga eller långsiktiga.

De påverkar politiska beslut och företagsplanering samt allmänhetens stöd för klimatåtgärder. Förväntningarna kan stärka anpassningsarbete eller bidra till klimatskepsis, klimatrörelser eller åtgärdsutmattning om kommunikationen upplevs som otydlig eller orealistisk. Forskning om klimatförväntningar använder opinionsundersökningar, scenarier och analys av nyhetsmedier samt utvärdering av prognosers noggrannhet.

I Sverige har klimatförväntningar formats av mål som nettonollutsläpp och stöd till förnybar energi, samt investeringar i infrastruktur för att möta ökade klimatrisker. Liknande mönster återfinns i Norden, där tydlighet i mål och öppenhet om osäkerhet ofta anses viktig för legitimitet och medborgerligt stöd.