opinionsundersökningar

Opinionsundersökningar, eller opinionsmätningar, är systematiska undersökningar som syftar till att mäta allmänhetens åsikter om frågor, attityder eller beteenden vid en viss tidpunkt eller över tid. De används inom politik, samhällsdebatt, marknadsforskning och offentlig förvaltning för att informera beslut, följa opinionens utveckling och jämföra olika grupper.

Metod och urval: Data samlas vanligtvis genom frågeformulär som administreras via telefon, online eller personligen. För att resultaten ska kunna generaliseras krävs sannolikhetsbaserade eller slumpmässiga urval och representativt urval av målpopulationen. Vanliga tillvägagångssätt är slumpmässigt urval, stratifierat urval och användning av paneler. Vikter justerar för skevheter i urvalet så att provet bättre speglar befolkningen vad gäller kön, ålder, geografi och utbildning.

Noggrannhet och fel: Resultat rapporteras med en felmarginal inom en konfidensnivå, ofta 95%. Mindre fel uppstår vid låg svarsfrekvens, icke-svarsbias eller frågeformulering och ordning av frågor samt social önskvärdhet.

Begränsningar och etik: Opinionsundersökningar anger en bild av åsikter vid uppgivna tidpunkter och är känsliga för hur frågor ställs och tidpunkten för mätningen. Transparens i metod och dokumentation av osäkerhet är centralt för tillförlitlighet.

Användning och historik: I moderna samhällen används opinionsundersökningar flitigt av medier, politiska aktörer och organisationer för att följa opinionen och bedöma effekten av policyändringar. De utvecklades under 1900-talet med framväxten av systematiska mätmetoder och statistiska tekniker.