katastrofriskbedömning

Katastrofriskbedömning är en systematisk process för att identifiera, analysera och utvärdera hot som kan leda till allvarliga effekter för samhällen. Syftet är att ge underlag för beslut om förebyggande åtgärder, beredskap och resursfördelning samt att stärka motståndskraften mot såväl plötsliga händelser som långsiktiga klimatrelaterade risker.

Bedömningen omfattar ofta fyra grundkomponenter: faror (till exempel översvämningar, jordbävningar, extremt väder), exponering (vem eller vad som kan påverkas), sårbarhet (hur känslig befolkning och infrastruktur är) samt kapacitet att förebygga och hantera riskerna. Metoderna kan vara kvalitativa, kvantitativa eller blandade och innefatta riskberäkningar.

Processen brukar följa stegen problemformulering, datainsamling, faro- och sårbarhetsanalys, riskberäkning och prioritering av åtgärder, samt genomförande av uppföljning och kommunikation till beslutsfattare och intressenter.

Verktyg och data som används inkluderar geografiska informationssystem (GIS), historisk händelsedata, meteorologiska och klimatdata, infrastruktur- och demografisk information samt fjärranalys och modellbaserad scenarier eller probabilistiska analyser.

Användningsområden inkluderar kommunal och regional planering, design av kritisk infrastruktur, krisberedskap, försäkrings- och finanssektorns riskhantering samt klimatanpassning och hållbarhetsarbete.

Utmaningar inom katastrofriskbedömning inkluderar osäkerhet i data och framtida utveckling, brist på kompletterande information i olika sektorer, komplexa och sammankopplade risker samt behov av tvärsektori samarbete och kommunikation.

Forsknings- och policykontekster hänvisar ofta till internationella ramverk som Sendai Framework for Disaster Risk Reduction, samt nationella och regionala mål inom hållbar utveckling och klimatåtgärder.