kapacitetsmodel

Kapacitetsmodell är en kvantitativ representation av ett systems förmåga att producera varor eller tjänster under givna förutsättningar. Den används inom operations management, tillverkning och tjänstesektorn för att analysera och planera hur mycket som kan produceras över ett visst tidsrum. En kapacitetsmodell gör det möjligt att jämföra olika planer, bedöma flaskhalsar och bedöma konsekvenserna av förändringar i arbetsstyrka, maskiner eller arbetstider.

Centrala begrepp i kapacitetsmodellering är designkapacitet, som beskriver den teoretiska maxkapaciteten; effektiv kapacitet, som tar hänsyn till avbrott, underhåll och driftstopp; och faktisk output, den mängd som verkligen produceras. Utnyttjande och flaskhalsar är viktiga för att bedöma hur väl kapaciteten används. Modellen behöver också beakta ingångsvariabler som efterfrågeprognoser, vägval genom processen (routing), cykeltider och arbetstidsramar.

Metoder och tekniker som används inkluderar linjebalansering för att fördela arbete mellan arbetsstationer, flaskhalsanalys för att identifiera begränsningen i processen och tillämpning av Little’s Law för sambandet mellan flöde, lager och ledtid. Vidare används simulering och köteorimetiska metoder för att testa olika scenarier och alternativa planer. Dessa verktyg bidrar till att utvärdera risker och osäkerhet i antaganden.

Användningsområden finns inom tillverkning och produktion samt inom tjänstesektorn, exempelvis vård, hotell, logistik och datacenter. Kapacitetsmodeller används för långsiktig kapacitetsplanering, medellångsiktig nivåplanering och schemaläggning för att jämna ut belastningen över perioder.

Processen att skapa en kapacitetsmodell innefattar att definiera mål, samla relevanta data om kapacitet och efterfrågan, bygga modellen, validera den mot historiska resultat och sedan köra scenarier för att välja en plan. Det är viktigt att modellen hanterar osäkerhet och variabilitet i efterfrågan och ledtider samt att den uppdateras kontinuerligt med nya data.