kammarvätska

Kammarvätska är den klara vätskan som fyller ögats främre och bakre kammare. Den bildas huvudsakligen av ciliärkroppens epitel och cirkulerar kontinuerligt mellan kamrarna. Vätskan ger näring och syre till de avaskulära strukturerna i hornhinnan och linsen samt hjälper till att transportera bort avfallsprodukter.

Från bakre kammaren flödar kammarvätskan genom pupillen till främre kammaren. Den lämnar ögat via två huvudvägar: det trabekulära dräneringssystemet i kammarvinkeln (den konventionella vägen) som mynnar i Schlemm’s kanal, och den uveosklerala vägen (okonventionell outflow).

Den normala produktionen är cirka 2–3 mikroliter per minut hos vuxna. Den totala volymen i ögat är liten och vätskan byts ut flera gånger per timme. Sammansättningen består främst av vatten med elektrolyter (Na+, K+, Cl−, HCO3−), glukos och ascorbat; proteinnivåerna är låga. Osmolariteten och pH ligger nära plasma.

Funktionerna inkluderar att upprätthålla intraokulärt tryck och ögats form, samt att förse de avaskulära strukturerna i hornhinnan och linsen med näring och att avlägsna avfallsprodukter.

Kliniskt är förändringar i kammarvätskans produktion eller dränering centrala för ögonhälsa. Förhöjt intraokulärt tryck är en viktig riskfaktor för glaukom, som kan skada synnerven och orsaka synfältsfältstapp. Lågt tryck (hypotoni) kan uppkomma vid inflammation eller kirurgiska ingrepp. Diagnosticering innefattar tonometri och undersökning av kammarvinkeln; behandling syftar ofta till att minska produktionen eller öka outflow.