jämställdhetsnormer

Jämställdhetsnormer avser de oskrivna och skrivna föreställningarna om hur män och kvinnor bör bete sig, vilka roller de bör ha och vilka möjligheter de bör ha i samhället. De formar vardagligt beteende, utbildning, arbetsliv och politiska beslut genom att sätta upp förväntningar på vad som anses rättvist eller normalt.

Normerna påverkar hur människor agerar och hur institutioner utformas. De kan främja jämlikhet genom att uppmuntra lika tillgång till utbildning, arbete och makt, men de kan också hindra den genom att cementera könsroller. Exempel är idéer om att kvinnor ska vara huvudansvariga för omsorg eller att män är huvudförsörjare, eller stereotypa bilder i media som påverkar rekrytering och befordran. Sådana normer kan bidra till löneskillnader, deltidsarbete och könssegregerade karriärvägar.

Normerna varierar mellan kulturer och över tid och förändras ofta i takt med lagstiftning, utbildning och politiska satsningar. Förändringar i föräldraledighet, arbetsrätt och utbildningspolitik kan leda till nya normer om vad som är möjligt för kvinnor och män. Forskning inom jämställdhet granskar hur normer skapas och förändras samt hur de motverkas eller motarbetas, till exempel genom medieinflytande, skolpolitik och arbetsplatsstrukturer.

Kritik riktas mot överdriven vikt vid normer som begränsar frihet eller förstärker svagare grupper, och betonar behovet av inkluderande och nyanserade normer som uppmärksammar olika könsidentiteter och familjekonstellationer.