jordledningen

Jordledningen är den ledare i en elektrisk installation som ansluts till jordelektroden och marken. Den bildar en lågimpedansväg för felströmmar och tjänar som referenspunkt för systemets spänningsnivåer. Genom att leda bort felströmmen och möjliggöra snabb avstängning av säkringar eller jordfelsbrytare minskar den risken för elchocker och andra faror vid fel i utrustning eller isolering. Jordledningen bidrar även till att upprätthålla en gemensam potential i byggnaden och stabilisera utrustningens funktion och EMC.

Vanligtvis finns två typer av jordledare: skyddsjord (PE) som enbart används för säkerhet och fel skydd, och funktionell jord (FE) som används för störningsminimering och referens i vissa apparater. I äldre installationer kan en sammanfläts PEN-ledare förekomma (kombinerad skyddsjord och neutral) i TN-C-S-system; modernare praxis skiljer vanligtvis PE och N.

Jordledningen kopplas vanligtvis till jordelektroder som jordspett eller jordplattor i byggnaden och till byggnadens eller installationens metaller (rör, kapslingar) genom en kontinuerlig jordförbindelse. I bostäder följer man normativa krav i EN 60364 och lokala föreskrifter, exempelvis NEK 400 i Sverige. Systemval (TN-S, TN-C-S, IT) påverkar hur PE och N är arrangerade och hur felströmmen leds till jord.

Underhåll och testing: kontinuitet och impedans måste kontrolleras regelbundet. Skador, korrosion eller avbrott i jordledningen kan leda till hög jordimpedans och att säkerhetssystem inte träder i kraft. Det är viktigt att jordförbindelser är korrekt dimensionerade och skyddade mot mekanisk skada.