jordberedning

Jordberedning är ett samlingsbegrepp för de uppgifter och åtgärder som gör jorden lämplig för odling, plantering eller liknande verksamheter. Målet är att förbättra jordens struktur, vattenhållning, näringstillgänglighet och ogräsbekämpning, samt att skapa ett jämnt och stabilt växtligt underlag.

Vanliga moment i jordberedningen är att ta bort växtrester och sten samt att bearbeta jorden med plog, kultivator eller harva för att luckra upp och blöta upp det översta jordlagret. Vid behov utförs jordbearbetningar till viss djup för att öka dränering och röttersättningen. Efter bearbetningen kan man lägga till kalk och näring för att nå rätt pH-nivå och näringsinnehåll samt tillföra organiskt material som kompost eller gödsel. Särskild vikt läggs ofta vid att förbättra odlingsytans struktur och att skapa en jämn, fin såbädd eller plan yta.

Olika tillvägagångssätt används beroende på mål och förutsättningar. Traditionell jordberedning innebär ofta djupare plöjning och flera efterföljande bearbetningar, medan minskad eller ingetillverk har blivit vanligare för att bevara markstruktur och jordens organiska ämnen. Växtföljd, täckgrödor och mulching kan ingå som delar av ett mer långsiktigt jordberedningsprogram för att minska erosion och förbättra markens liv.

Tiden för jordberedning varierar med klimat och gröda, och den bör anpassas efter jordens fukttillstånd för att undvika att jorden blir kompakterad eller att erodering uppstår. I bygg- eller geotekniska sammanhang används begreppet ibland i en vidare mening för jordförberedelser inför fundament, markförbättring eller dränering, men sådana arbeten är vanligtvis mer tekniskt preciserade och reglerade än jordberedning för odling.