inverterdrivna

Inverterdrivna beskriver system där en eller flera enheter får kraft via en frekvensomvandlare, ofta kallad inverter. En inverter omvandlar likström till växelström och reglerar spänning och frekvens för att styra en växelströmsmotor, dess hastighet och moment. Genom tekniker som PWM (pulslängdsmodulering) konstrueras en utgång som kan efterlikna en sinusvåg och därmed anpassas till olika motorer och belastningar. Inverterdrivna konstruktioner används ofta tillsammans med energikällor som batterier, solceller eller andra likströmsslag och möjliggör kontrollerad drift i applikationer där direkt nätanslutning inte är optimal eller önskvärd.

Driftsprincipen innebär att en DC-källa omvandlas till kontrollerad AC som möter motorns krav på frekvens och spänning. Regleringen sker med feedback från hastighets- eller momentgivare, vilket gör det möjligt att genomföra exakt hastighetsstyrning och mjukstart. Inverterdrivna system används vanligtvis för växelströmsmotorer, men även för DC-motorer där konverteringssteget behövs för att uppnå önskad kontroll.

Användningsområden inkluderar industriell automation (drivning av pumpar, fläktar och transportband), elektriska drivsystem i fordon och fartyg, förnybar energi som vind- och solkraft där omvandling och reglering är nödvändiga, samt oavsett i UPS-system och medicinsk utrustning där konstant och justerbar ström är viktigt.

Fördelarna innefattar exakt hastighets- och momentkontroll, ökad energieffektivitet, möjligheten till regenerativ broms och snabbare svängningar i belastningar. Utmaningar är initial kostnad, behov av kylning och ventilerade kylelement, elektromagnetisk störning och krav på EMC-standarder samt kompatibilitet med motorn och systemet.

Historiskt har frekvensomvandlare utvecklats sedan 1970-talet, med betydande framsteg under IGBT-eran och bred användning från 1990-talet framåt. Inverterdrivna lösningar har blivit centrala inom modern automation och hållbar energiproduktion. Se även frekvensomvandlare, mjukstart och VFD.