informationskostnader

Informationskostnader avser de kostnader som uppstår i processen att skaffa, bearbeta och kommunicera information som behövs för beslut och transaktioner. De är en del av transaktionskostnaderna och påverkar hur effektivt resurser allokeras i ekonomin.

Kostnaderna består av sökkostnader (tiden och pengarna som krävs för att hitta relevant information), bearbetningskostnader (tolkning, jämförelse och bedömning av informationen) och kommunikationskostnader (utbyte av information mellan parter, inklusive dokumentation och regleringar).

På marknader minskar informationskostnaderna ofta handeln och prisbildningen; höga kostnader kan leda till asymmetrisk information och problem som adverse selection och moral hazard, vilket i vissa fall kräver signalsystem som varumärken, garantier och tredje parts certifieringar för att återställa tillit och funktion.

Orsakerna inkluderar informationsasymmetri, produktens komplexitet, geografisk spridning eller snabb teknologisk förändring samt regulatoriska eller sekretessrelaterade hinder som försvårar informationsflödet.

Åtgärder för att hantera informationskostnader innefattar teknologiska framsteg som sökmotorer och databaser, standardisering och öppenhet, oberoende recensioner, certifieringar och garantier, samt offentlig reglering som kräver viss information vid försäljning.

Mätning och policyanalys behandlar informationskostnader som en komponent i sök- och beslutsprocesser. Att sänka kostnaderna kan öka välfärden, men kan också leda till informationsöverflöd eller olämpligt informationsutbud. Lagstiftning och konsumentskydd kan bidra till bättre information och mer transparenta marknader.

Exempelvis påverkas finansmarknader av pris- och riskinformationen, konsumentmarknaden av jämförbarhet mellan produkter och arbetsmarknaden av sökandet efter arbetstillfällen och kvalifikationer. Historiskt har begreppet information- och sökteori utvecklats av forskare som Stigler och senare framställdes vidare inom ekonomisk teori.