identitetsbildning

Identitetsbildning är processen där individer utvecklar en bild av vem de är, vilka värderingar de står för och vilka roller de kan spela i samhället. Den omfattar både personlig identitet och sociala identiteter såsom kön, etnicitet, religion, nationalitet och yrkesroll. Processen pågår under hela livet men är särskilt viktig i ungdomsåren och övergången till vuxenlivet.

Flera teoretiska ramar används för att förstå identitetsbildning. Erik Eriksons psykosociala utveckling betonar identitetssökande i ungdomsåren. James Marcias identitetsstatusar beskriver diffusion, foreclosure, moratorium och achievement. Social identitetsteori (Tajfel och Turner) fokuserar på hur grupptillhörigheter formar självbilden. Narrativ identitet betonar hur livsberättelser ger kontinuitet och mening.

Påverkan kommer från faktorer som familj, vänner, skola, arbete, kultur, språk, kön, sexualitet, migration och medier. Digitalisering skapar nya identitetsuttryck och gemenskaper, samtidigt som den kan ge upphov till konflikter mellan olika identitetskrav och normer. Identitetsarbete innebär kontinuerlig tolkning och förhandling i olika sammanhang.

Identitetsbildningen påverkar välbefinnande, självkänsla och val kring utbildning och yrke. I mångkulturella samhällen krävs stödjande miljöer i utbildning och arbetsliv för att erkänna och respektera olika identiteter samt motverka diskriminering.

Forskningen använder longitudinella studier, kvalitativa intervjuer och livsberättelser samt tvärsnittstudier för att undersöka hur identitet formas över tid och i olika kontexter.

Praktiskt gäller det att skapa inkluderande skolor och arbetsplatser som främjar reflektion, kritiskt tänkande och psykiskt välbefinnande, samt att respektera mångfald i identitet.