hårcellens

Hårcellen är en sensorisk epitelcell i innerörat som omvandlar mekanisk deformation till elektriska signaler. De är centrala för både hörsel och balans och finns främst i organet Corti i cochlea samt i vestibulära organ som utriculus, sacculus och båggångarna. I örat förekommer två huvudtyper av hårceller: innerhårcellerna (IHC) och yttre hårcellerna (OHC).

Struktur och placering kännetecknas av stereocilier som bildar en "hårlik" hårbunt. Stereocilierna är arrangerade i en trappstegsform och kopplas samman av tip links som förbinder närliggande cilier. En kinocilium finns i utvecklingsstadier men försvinner i adulta hårceller hos däggdjur. När hårcellens stereocilier böjs öppnas mekanosensitive (MET) jonkanaler vid tipparna, vilket släpper in kalium och calcium och depolariserar cellen. Denna depolarisation leder till frisättning av glutamat på den afferenta nervfibern som förmedlar hörselinformation till hjärnan.

Övre hårceller spelar en särskild roll i ljudförstärkning och frekvensselektion genom elektromotorisk aktivitet som styrs av proteinet prestin i deras membran. Denna somatiska rörelse förstärker basiliarmembranets rörelser och ökar hörselförmågan hos låga ljudintensiteter.

Betydelse och vård: hårceller är avgörande för både hörsel och balans. De är känsliga för skada från hög ljudnivå, toxiska läkemedel och åldrande, och hos däggdjur uppvisar de begränsad eller ingen återbildning efter skada, vilket gör tidig förebyggande och rehabilitering viktig. Interna mekanismerna kring hårcellernas funktion och regeneration är aktivt forskningsområde med tillämpningar inom cochlear implants och regenerativ medicin.