hamstringsmusklerna

Hamstringsmusklerna är en muskelgrupp på baksidan av låret som i huvudsak består av tre muskler: semimembranosus, semitendinosus och biceps femoris. Biceps femoris har två huvuden, caput longum och caput breve. Dessa muskler är biartikulära, vilket innebär att de korsar båda lederna i låret (höftled och knäled) och därigenom deltar i rörelser i båda lederna.

Anatomi och fästen sammanfattas ofta som följer: semimembranosus och semitendinosus går från sitt ursprung vid sittbensknölen och fäster på insidan av tibia, medan biceps femoris lång huvud (caput longum) utgår från sittbensknölen och båda benen fäster på fibulas huvud. Caput breve (biceps femoris korta huvud) har sitt ursprung i femur och fäster också på fibulas huvud. Nerven som innerverar hamstringsmusklerna är i regel tibialnerven (del av nervus ischiadicus) för semimembranosus, semitendinosus och biceps femoris longus, medan biceps femoris korta huvud innerveras av peroneusnerven.

Funktionellt tjänar hamstringsmusklerna primärt knäflexion och höftextension. De bidrar också till inre eller yttre rotation av underbenet beroende på knäledens position. Eftersom de är biartikulära spelar de en viktig roll i gång, löpning och hopp, och deras funktion går ofta i fokus vid idrottsskador.

Skador och rehabilitering är vanliga inom idrott. Hamstringssprain eller långvarig tendinopatiblandas ofta med avulsion vid sätesknölen eller sena genom slitage. Behandling innefattar vila följt av gradvis belastning, särskilt excentrisk träning (t ex nordic hamstring), och en återgångsplan som fokuserar på rörlighet, styrka och kontroll.

Sammanfattningsvis utgör hamstringsmusklerna en central, biartikulär muskelgrupp som möjliggör knäflexion, höftextension och stabilisering under dynamiska rörelser, samtidigt som de är utsatta för utmanande belastningar i många sporter.