hörselskada

Hörselskada, eller hörselnedsättning, är ett tillstånd där en persons förmåga att uppfatta ljud är nedsatt jämfört med vad som är normalt för ålder och kön. Graden av nedsättning varierar och kan delas in i lindrig, måttlig, svår eller grav hörselnedsättning. Många upplever störst problem i bullriga miljöer eller när man kommunicerar i samtal med bakgrundsljud.

Orsakerna är många och kan vara medfödda eller förvärvade. Vanliga orsaker inkluderar åldrande, långvarig bullerexponering, infektioner i örat, genetiska faktorer samt användning av vissa läkemedel som är toxiska för hörseln. Traumatiska skador kan också orsaka hörselnedsättning. Typen av skada skiljer sig: sensorineural hörselskada beror på skada i innerörat eller hörselnerven; konduktiv hörselskada beror på hinder i ytter- eller mellanörat; blandad hörselnedsättning innefattar båda komponenterna.

Diagnos ställs vanligtvis med audiogram hos audionom eller öronläkare. Ytterligare tester kan inkludera tympanometri och otoakustiska emissioner, samt elektrofysiologiska tester vid behov. Behandling och stöd anpassas efter typ och grad av nedsättning och syftar till att förbättra kommunikation och livskvalitet. Åtgärder kan vara hörapparater, cochleaimplantat vid grav sensorineural hörselnedsättning samt hjälpmedel som FM-system och förstärkta telefoner. Rehabilitering och tal- eller kommunikationsträning kan vara viktig.

Förebyggande fokus ligger på att skydda hörseln genom att minska bullerexponering, använda öronproppar i bullriga miljöer och få regelbundna hörselkontroller, särskilt vid högre ålder eller kända riskfaktorer. Hörselskada påverkar ofta vardagsliv och socialt deltagande, vilket gör tillgång till vård och stöd viktig.