granuleringsmetod

Granuleringsmetod är samlingsnamnet för tekniker som omvandlar pulver till granuler. Granulering används för att förbättra flödesegenskaper, blandbarhet, doseringsnoggrannhet och kompressibilitet vid framställning av tabletter, kapslar och andra fasta läkemedelsformer. Utöver läkemedel används granuleringsmetoder inom livsmedel, kemi och materialvetenskap där hantering av små partiklar blir enklare.

Wet granulation innebär tillsats av en bindemedelslösning eller smält bindemedel till ett torrt pulver för att bilda en fuktig massa som sedan bryts ner till granuler och torkas. Typiska steg är blandning, fuktning, torkning och krossning eller siktning. Denna metod ger ofta god sammanhållning och jämn partikelstorlek men kräver hantering av fukt och eventuella lösningsmedel.

Dry granulation används när fuktrisken eller läkemedlets stabilitet gör våtgranulering olämplig. Man kompakterar pulvret till block eller skivor (rollerkompaktering) och bryter därefter ner det till granuler. Fördelen är frånvaro av fukt och låg risk för kemisk nedbrytning, men resultatet kan vara mindre enhetligt än vid våt granulation och processutvecklingen kan vara mer arbetskrävande.

Melt granulation eller termisk bindning använder smält bindemedel som blandas med pulvret och avkyls sedan för att bilda granuler. Extrusion-spheronization producerar pärlliknande granuler genom att pressa blandningen genom en extruder och omvandla den till sfärer i en spheronator. Spraygranulering sprutar ett bindemedel i granuleringskammaren, ofta samtidigt som torkning, vilket ger god kontroll över partikelstorlek och porositet.

Val av metod beror på materialens stabilitet, önskad granulestorlek, flödesegenskaper och den slutliga dosformen. Kritiska processparametrar inkluderar bindemedelstyp och mängd, fuktinnehåll, blandningstid, torkning och krossning/sortering. Kvalitetskontroll omfattar partikelstorleksfördelning, innehållsuniformitet, densitet och fukt.

Granuleringsmetoder är centrala i farmaceutisk industri för att uppnå doseringsnoggrannhet och produktionseffektivitet och används även inom livsmedels-, kemi- och materialindustrin för att förbättra hanterbarhet och prestanda hos partiklar.