glasögon

Glasögon är ett par bärbara ögonskydd som består av två linser inramade i en båge eller i en ram som vilar på näsan och över öronen. De används framför allt för att korrigera brytningsfel, såsom myopi, hyperopi, astigmatism och presbyopi, men kan även skydda ögonen mot ljus eller mekaniska skador.

Historia: Glasögon uppstod i Italien på 1200-talet och bestod av konvexa linser i en enkel ram. Med tiden förbättrades ramarnas konstruktion och optiska tillverkningen. På 1700-talet uppfanns bifokala glas, och senare kom progressiva linser som ger en mjuk övergång mellan synfälten.

Linsmaterial och typer: Linser tillverkas idag mest i plast, även om glas förekom tidigare. Vanliga material är CR-39, polykarbonat och högindex. Linser kan vara enkelsyn, bifokala, trifokala eller progressiva. Beläggningar som antireflex, reptålighet och UV-skydd är vanliga, och fotokroma eller tonade alternativ används också.

Ramar och passform: Ramar till glasögon finns i metall, plast eller blandningar som cellulosaacetat. De vanligaste formkombinationerna är helinramade, halvinramade och ramenfria. För ett bra bruk krävs rätt pupillavstånd, passform vid näs- och öronpartierna samt anpassning av båglängden.

Användning och vård: Krav på recept gäller optiker eller ögonläkare före köp. Regelbundna syn- och ögonundersökningar rekommenderas. Glasögon rengörs med mjuk mikrofiber och lämplig lösning; förvaras i fodral när de inte används. Vid arbete eller sport kan särskilda skyddsglas krävas enligt relevanta standarder.