gasutsättning

Gasutsättning är exponering för gaser som kan vara skadliga eller giftiga. Exponeringen sker oftast genom inandning men kan även ske via huden eller ögonen. Den kan vara akut vid plötsliga utsläpp eller olyckor, eller bli kronisk vid långvarig, upprepad exponering i arbetsmiljön.

Vanliga gaser som orsakar problem är kolmonoxid, klorgas, ammoniak, svaveldioxid, vätesulfid och olika organiska ämnen. Källor inkluderar förbränningsprocesser, kemisk industri, vattenbehandling, gruv- och olje-/gasarbete samt utrymmen med dålig ventilation. Beroende på gasen varierar skademekanismer och tidsförlopp.

Hälsopåverkan beror på koncentration, längd på exponering och individuell känslighet. Små mängder kan irritera luftvägarna, orsaka hosta och andnöd; högre doser kan leda till yrsel, medvetslöshet eller andningssvikt. Kolmonoxid hindrar blodets syretransport, medan klorgas och svaveldioxid irriterar luftvägarna; vätesulfid kan vara snabbt farlig vid höga koncentrationer.

Förebyggande åtgärder innefattar övervakning av gasnivåer med personliga detektorer och fasta sensorer, god ventilation, korrekt underhåll av utrustning och användning av skyddsutrustning. Regler och gränsvärden för exponering varierar mellan länder; arbetsgivare bör följa lokala föreskrifter och utbilda personal i säkerhet.

Vid misstänkt gasutsättning ska man omedelbart flytta personen till färsk luft, lämna källan och ta av kontaminerade kläder. Skölj huden eller ögonen med rinnande vatten om kontakt förekommit. Sök medicinsk vård; behandling kan innefatta syrgas och annan stödjande vård beroende på gasen. Vid medvetslöshet eller andningsstopp påbörjas livräddande åtgärder enligt utbildning och ring 112.