formförändringar

Formförändringar är förändringar i form eller struktur hos ett system eller objekt. Begreppet används inom flera disciplinområden, däribland lingvistik, biologi och naturvetenskap, för att beskriva hur något kan få en annan form över tid eller under påverkan av olika krafter. Genom studier av formförändringar kan man förstå hur funktion och identitet hänger samman med utseende och konstruktion.

Inom lingvistik avser formförändringar ords flexion och bildning av nya ord genom böjning, avledning och sammansättning. Dessa processer ändrar ordets form för att uttrycka grammatisk funktion såsom tempus, numerus, genus eller kasus. Exempelvis kan svenska substantiv visa olika former i obestämd och bestämd form samt i singular och plural, och verb kan böjas för person och tempus. I språk studeras ofta regelbundenhet och oregelbundenhet i dessa förändringar.

I biologi används termen ofta i samband med metamorfos eller morfogenes, där organismer genomgår betydande förändringar i kroppsplan under utvecklingen. Exempel är insekters metamorfos: larv till puppa till vuxen, eller groddjurens utveckling från yngel till vuxen. Morfologiska förändringar kan vara direkta resultat av utvecklingsgenetiska program eller påverkas av miljöfaktorer.

I fysik och materialvetenskap beskriver formförändringar deformationer av material som svar på krafter eller temperaturförändringar. Elastisk deformation är tillfällig, medan plastisk deformation ändrar materialets form permanent. Vissa material uppvisar fasomvandlingar eller minnesegenskaper där en tidigare form återfås vid förändrade betingelser, exempelvis formminneslegeringar.

Formförändringar är viktiga för att förstå hur system anpassar sig till krav, miljö och funktion över tid.