fettsyra

Fettsyra är en karboxylsyra med en lång, hydrofob kolvätekedja och en polär karboxylgrupp (-COOH) i ena änden. Den långa kolvätekedjan gör fettsyror till en viktig komponent i lipider och energi i kroppen. Naturligt förekommer fettsyror ofta i långa kedjor med cirka 12–24 kolatomer och de kan vara mättade (inga dubbelbindningar) eller omättade (en eller flera dubbelbindningar).

Omättade fettsyror klassificeras efter antal och placering av dubbelbindningar. En dubbelbindning betecknas som exempelvis C18:1, där numret anger kolkedjans längd och antalet dubbelbindningar. Omega-nomenklaturen anger positionen för den sista dubbelbindningen räknat från metyländen. Naturliga fettsyror är oftast i cis-konfiguration. Transfettsyror förekommer i små mängder i naturen men mycket av transfetter i kosten uppstår vid industriell hydrogenering.

Fettsyror har flera centrala biologiska roller. De fungerar som energikälla genom beta-oxidation och lagras som triglycerider i fettvävnad. De ingår i cellmembranlipider och påverkar membranets fluiditet. Vissa fettsyror omvandlas till eikosanoider, som reglerar inflammation och blodtryck. Essentiella fettsyror kan kroppen inte själv tillverka i tillräcklig mängd: linolsyra (n-6, C18:2) och alfa-linolensyra (n-3, C18:3) måste tillföras via kosten och kan omvandlas till längre kedjiga derivat som EPA och DHA i begränsad omfattning.

Vanliga exempel är palmitinsyra (C16:0) och stearinsyra (C18:0) som är mättade, samt oleinsyra (C18:1, cis-9) som är enkelomättad. Bland fleromättade finns linolsyra (C18:2, n-6) och alfa-linolensyra (C18:3, n-3). Kostkällor inkluderar fisk och fiskolja, plantoljor, nötter och frön samt vissa animaliska produkter.