felsäkerhet

Felsäkerhet är en del av säkerhetsingenjörskonsten som syftar till att system vid fel övergår till ett säkert läge eller förblir säkra. Målet är att minska risker för människor, miljö och egendom genom att förhindra farliga tillstånd i stället för att upprätthålla full funktion vid fel. En viktig distinktion är att ett felsäkert system går till säkert läge när fel uppstår; ett feloperativt system kan fortsätta fungera men utan samma säkerhet.

Praktiska metoder inkluderar redundans, övervakning och diagnostik samt definierade säkra lägen. Designen kan använda avstängning, säkert stopp eller säkert läge vid fel. Felisolering och begränsning av konsekvenserna är centrala. Hårdvara med självtest och tillförlitlig övervakning, samt säkra kopplingsrutiner som nödstopp, bidrar till felsäkerhet.

Styrande standarder och processer ger en ram för felsäkerhet. IEC 61508 är den grundläggande internationella standarden för funktionell säkerhet; ISO 26262 tillämpas särskilt inom fordonsindustrin. Andra viktiga standarder gäller järnväg (EN 50126, EN 50128, EN 50129), processindustrin och medicinteknik. Risker bedöms genom hazard analysis och riskvärdering, och säkerhetsnivåer (SIL eller ASIL) kopplas till arkitektur, verifiering och validering samt spårbarhet under hela livscykeln.

Felsäkerhet används inom industriprocesser, transport, medicinteknik och energi. Den minskar risker men garanterar inte frihet från fel. Vanliga begränsningar är kostnader, komplexitet och sårbarhet för gemensamma felkällor samt cyberhot som kan påverka säkerhetssystem.