fascialstruktur

Fascialstruktur avser det sammanhängande nätverket av bindväv som omsluter och förbinder kroppens vävnader. Nätverket består av tre huvudkomponenter: superficial fascia, deep fascia och visceral fascia. Superficial fascia ligger närmast huden och innehåller fettvävnad; deep fascia utgör tät bindväv som omger muskler, grupper av muskler, nerver och kärl samt formar sena- och muskelstrukturer; visceral fascia omger inre organ och bildar mesenteri och andra anatomiska kavitar. Dessa lager är sammankopplade genom septa och fasciala planes, vilket möjliggör glidning mellan vävnader samtidigt som de överför mekanisk kraft.

Fascia består av kollagen (främst typ I och III), elastin, hyaluronsyra och andra komponenter i en gel-liknande ground substance. Den viskoelastiska naturen gör fascia känslig för belastning, hastighet och hydrering. Funktionerna inkluderar mekaniskt stöd och kraftöverföring mellan vävnader, stabilisering av leder och postural kontroll, avgränsning av vävnader i anatomiska kompartment samt proprioceptiv och immunologisk information. Fascia påverkar även lokalt blod- och lymfflöde.

Klinisk relevans: förändringar eller spänningar i fascia kan bidra till smärta, begränsad rörlighet och nedsatt funktion. Behandlingar som manuell fasciafriktion, mjukvävnadsmobilisering, stretching och regelbunden rörelse används som komplement; evidensen varierar och forskningen om fasciaens roll pågår. Begreppet fascia som ett enhetligt kroppsnätverk används i vissa sammanhang, medan studierna fortsätter att kartlägga dess funktion och kliniska betydelse.