exponeringshistorik

Exponeringshistorik är en systematisk dokumentation av tidigare exponeringar för en person eller en process. Begreppet används särskilt inom medicinsk bildgivning, strålsäkerhet och arbetsmiljö för att kartlägga exponering mot strålning, kemikalier eller andra miljöfaktorer. Syftet är att bedöma risker, underlätta säkra beslut och följa upp kumulativ exponering över tid.

Inom vård och diagnostik registreras strålexponering ofta som kumulerad effektiv dos (mSv) eller dos-area-produkter (DAP) via dosimetrar och patientjournaler. Inom arbetsmiljö används personliga dosimetrar för att dokumentera den anställdes exponering och jämföra med lagstadgade gränser.

Data och innehåll inkluderar typ av exponering, källa, datum och varaktighet, intensitet, enhet, beräknad dos, kroppsdel, mätmetod och plats, samt senaste uppdatering. Informationen lagras i elektroniska journaler eller särskilda dosimetri- och arbetsmiljösystem och kräver ofta interoperabilitet mellan olika system.

Användning är att möjliggöra riskbedömning, informerade beslut om diagnostik eller arbetsuppgifter, samt övervakning av kumulativ dos över tid. Exponeringshistorik underlättar även reglering och rapportering till myndigheter och arbetsgivare.

Utmaningar inkluderar fragmenterade datakällor, bristande standardisering av enheter och format, sekretess- och integritetsfrågor samt behov av korrekt tolkning över lång tid.

Historik: konceptet växte fram med utvecklingen av dosimetriska mätningar och elektroniska journaler. Moderna system gör det möjligt att följa exponering över flera institutioner och tider.

Se även: dosimetri, patientexponeringshistoria, arbetsmiljöexponering, strålsäkerhet.