effektorgansystem

Effektorgansystemet (effektorgan-systemet) är ett begrepp för nätverket av vävnader och organ som utför kroppsliga svar på stimuli som leds av nervsystemet och det endokrina systemet. Ett effektororgan svarar på signaler från efferenta nervbanor eller hormoner och genomför den åtgärd som krävs, såsom kontraktion, sekretion eller förändrad aktivitet.

Regleringen sker huvudsakligen genom det autonoma nervsystemet (sympatiska och parasympatiska grenar) samt genom endokrina signaler. Målorganen inkluderar bland annat skelettmuskler (viljemässiga rörelser), glatta muskler i inre organ och blodkärl, samt körtlar som svettkörtlar och magsäckens slemhinna. Vävnader kan också svara på hormoner genom olika cellulara mekanismer som ändrar aktivitet eller metabolism.

Kontrollen bygger på sensorisk information, CNS‑integration och efferent utgång via motoriska nerver eller hormonella vägar. Responsens art och styrka beror på receptorernas förekomst, vävnadens tillstånd och feedbacksystemets status, vilket gör effektororganen centrala i upprätthållandet av homeostasen.

Effektorgansystemets funktion är central för stabil kroppsfunktion, inklusive reglering av kroppstemperatur, blodtryck, matsmältning, ämnesomsättning och rörelseförmåga. Dysfunktion inom effektororganens reglering kan bidra till autonomiska störningar eller endokrina tillstånd.

Termen används ofta som en beskrivning av det funktionella nätverket av målorgan snarare än av en enskild anatomisk struktur.