drogmissbruk

Drogmissbruk avser ett återkommande eller varaktigt bruk av illegala droger eller missbruk av receptbelagda läkemedel i syfte att uppnå psykoaktiva effekter eller för att hantera obehag. Begreppet används i olika sammanhang och ses ofta som ett spektrum där riskbruk, missbruk och beroende överlappar. Det kan förekomma i olika åldersgrupper och sociala sammanhang och påverkar både kropp och livssituationer.

Faktorer som ökar risken för drogmissbruk inkluderar ungdomsålder, socioekonomisk utsatthet, psykisk ohälsa, tidigare trauma samt familjeförhållanden. Vanliga substanser är alkohol, cannabis och andra illegala droger; heroin, kokain och amfetaminer förekommer också samt olika läkemedel som missbrukas. Polydroger är vanligt. Man ser ofta en bred syn på missbruk som en folkhälsofråga.

Hälsokonsekvenserna kan vara allvarliga och varierar beroende på substans och brukets varaktighet. Fysiska effekter inkluderar lever- och hjärt-kärlskador, andningsproblem, neurologiska skador och ökad risk för överdos. Infektioner kan uppkomma vid injektion, och beroende kan leda till långvariga psykologiska symtom som ångest och depression. Bruk påverkar ofta sömn, näring och immunförsvar.

Missbruk påverkar ofta vardagen – relationer, studier och arbete kan försämras. Ekonomiska problem och kriminalitet är vanliga sociala konsekvenser. Stödinsatser syftar till att minska skada, förebygga återfall och underlätta återanpassning i samhället.

Behandling av drogmissbruk är ofta multidisciplinär och kan innefatta medicinsk behandling, psykologisk terapi och socialt stöd. Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende används där så är lämpligt. Förebyggande program och tidig upptäckt i primärvård, vårdgarantier och skadesminimering syftar till att minska negativa konsekvenser. Folkhälsopolitiken syftar till ökat tillgång till vård, information och stöd för utsatta grupper samt att förebygga riskbruk.