djurcellers

Djurcellers, även kallade djurceller, är eukaryota celler som bygger upp kroppens vävnader hos djur. De saknar cellvägg och kloroplaster, och membranet reglerar flödet av ämnen in och ut ur cellen. Inuti finns en mängd olika organeller som utför cellens funktioner och svarar på yttre stimuli.

Cellkärnan är cellens informationscentral och styr cellens funktioner. Den omges av kärnmembran med kärnporer och innehåller kromosomer samt nucleolus, där ribosomalt RNA tillverkas. Mitochondrierna fungerar som cellens kraftverk där ATP produceras genom cellandning. Endoplasmatiskt nätverk finns i två former: rough ER med ribosomer som syntetiserar proteiner och smooth ER utan ribosomer som deltar i lipid-syntes och avgiftning. Golgiapparaten modifierar, paketerar och sorterar proteiner och lipider för frakt till rätt plats. Lysosomer bryter ned avfall och främmande ämnen; peroxisomer bryter ned fettsyror och skyddar mot skadliga reaktiva syrearter. Ribosomer syntetiserar proteiner och finns fria eller associerade till ER.

Cytoskelettet består av mikrotubuli, mikrofilament och intermediära filament som ger cellen form, möjliggör inre transport och cellrörelse. Cellmembranet består av en fosfolipidbilager med proteiner och kolesterol som reglerar fluiditet och mekanisk styrka. Djurceller kommunicerar via celljunctions såsom tight junctions, desmosomer och gap junctions som binder celler till varandra.

Centrosomen organiserar spindelapparaten under celldelning i många djurceller; vissa arter saknar centriole. De flesta djurceller delar sig genom mitos, medan könsceller genom meios. Energi lagras i form av glykogen.

Jämfört med växtceller saknar djurceller cellvägg, kloroplaster och fotosyntes. Storleken varierar vanligtvis mellan cirka 10 och 30 mikrometer. Variationer mellan vävnader, till exempel nerv-, muskel- och epitelceller, speglar deras specialiseringar i organismerna.