dalgångar

Dalgångar är långa, smala lågland mellan berg eller höjder som ofta följs av en flod eller bäck i dalbottnen. De bildas genom långvarig erosion av vatten och, i glaciationsområden, av is som har skulpterat landskapet. Formen beror på vilka krafter som varit mest verksamma: fluviala dalar är vanligtvis V-formade med branta sidor, medan glacialt formade dalgångar ofta är U-formade med breda dalbottnar och höga sidor.

Efter istiderna kan dalgångarna modifieras av fortsatt vattenarbete, sedimentation och landhöjning, vilket kan ge bredare dalar eller delvis plana dalbyggen. Vattenflödet och tillgången till näringsrik jord gör dalgångarna särskilt bördiga och ofta lämpliga för bosättning och jordbruk.

Ekologi och landanvändning i dalgångarna präglas av vattnet och den mikroklimat som dalens form ger. De erbjuder ofta unika livsmiljöer för växter och djur och fungerar som naturliga korridorer för intrång av olika arter. Mänsklig aktivitet i dalgångar inkluderar bosättning, jordbruk, transport och industri; vägar och järnvägar följer ofta dalarnas öppna korridor för effektiv kommunikation och framkomlighet.

Dalgångar förekommer i många översiktliga landskap, särskilt i bergs- och glacialt präglade områden, inklusive Sverige, där de formar landskapet och påverkar hur människor nyttjar mark och vatten.