brottbeteende

Brottbeteende är handlingar som bryter mot lag och mot samhällets normativa ramar. Inom kriminologi används begreppet för att beskriva mönster i när och hur personer begår brott och hur sådant beteende uppstår och sprids i grupper över tid.

Det omfattar våldsbrott, egendomsbrott, ekonomisk brottslighet, narkotikabrott och sexualbrott. Forskningen fokuserar på hur vanligt det är, vilka konsekvenserna är och varför brott uppstår i olika miljöer.

Flera teorier försöker förklara brottbeteende. Social inlärningsteori betonar lärande genom observation och förstärkning; strain-teorin fokuserar på hur sociala påtryckningar kan leda till brott; biosociala modeller lyfter fram samspelet mellan biologiska och miljömässiga faktorer.

Riskfaktorer inkluderar individuella egenskaper (impulsivitet, aggression, psykiska eller utvecklingsrelaterade tillstånd), familjeförhållanden, kamratgrupper samt samhälleliga faktorer som fattigdom, arbetslöshet och dålig skolgång.

Bedömning av risk och behov används inom rättsväsendet och socialtjänsten. Insatser som kognitiv beteendeterapi, familjebaserade program och ungdomsaktiviteter syftar till minskad återfallsrisk och ökad rehabilitering, samtidigt som rättssäkerheten respekteras.

Forskningen utmanas av underrapportering och variation i hur brott definieras över tid och mellan platser. Resultat måste tolkas med hänsyn till kulturella skillnader, lagstiftning och samhällsutveckling.