axelrörelser

Axelrörelser beskriver hur armen rör sig i förhållande till kroppen och skuldran. Rörelserna sker huvudsakligen i axelleden (glenohumeralleden) men påverkas också av sternoclavikulalleden, acromioclavikulalleden och scapulothorakala kopplingar mellan skulbladet och bröstkorgen. Samverkan mellan glenohumeralleden och skulbladets positionering kallas scapulohumeral rytm och möjliggör breda och precisa rörelser av armen.

De grundläggande axelrörelserna är flexion och extension, abduktion och adduktion samt interna (inåt) och externa (utåt) rotation. När armen rör sig genom större rörelser ingår ofta en cirkumduktionsrörelse. Rörelserna sker i olika plan: flexion/extension i sagittalplan, abduktion/adduktion i frontalplan och horisontell rörelse, rotationer och cirkumduction i transversell plan.

Rörelseomfånget begränsas av ledhölje, ligamentsystem och rotatorcuffen samt av mjukvävnad runt axeln. ROM varierar mellan individer, men ungefärlig riktlinje är att flexion och abduktion närmar sig 180 grader, extension ungefär 50–60 grader, inåtrrotation cirka 70–90 grader och utåtrrotation cirka 90–100 grader när armen är höjd i 90 graders abduktion. Muskelgrupperna bakom axelrörelserna verkar främst genom rotatorcuffen och rygg-/bröstmusklerna, samt deltoideus.

Många störningar kan påverka axelrörelserna. Vanliga tillstånd är rotatorcuffskador, impingement, problem i AC- eller SC-led samt adhesiv kapsulit (fryseaxel), vilka kan försämra rörelseomfånget och orsaka smärta vid rörelse. Muskelgrupperna som styr rörelserna är bland andra deltoideus, latissimus dorsi, teres major och pectoralis major, tillsammans med supraspinatus, infraspinatus, teres minor och subscapularis i rotatorcuffen.