arteriellvenösen

Arteriellvenös, ofta skrivet arteriell-venös, är en medicinsk term som beskriver förbindelser mellan artärer och vener i kroppen. Begreppet används för att beteckna både patologiska konstruktioner och terapeutiskt skapade kommunikationer mellan det arteriella och venösa kärlsystemet. Den vanligaste kliniska tillämpningen är skapandet av en arteriell-venös fistel för hemodialys. Andra former är arteriell-venös missbildning (AVM), ett nätverk av abnormala kärl, samt olika typer av arteriell-venösa shuntar som kan uppstå efter trauma eller kirurgi.

Orsaker och uppkomst varierar. Arteriell-venösa fistlar kan vara iatrogena vid skapandet av dialysåtkomst eller uppkomna som komplikationer efter kirurgi. AVMs är oftast kongenitala men kan också uppstå efter huvudtrauma eller andra skador. Övriga arteriell-venösa shuntar uppstår ibland sekundärt till skada. Generellt innebär dessa förbindelser ett högflödesblodflöde från artärer till vener, vilket kan påverka hemodynamiken och ge risk för olika komplikationer beroende på läge och typ.

Diagnostik baseras på klinisk undersökning och bildgivning. Dopplerultraljud används ofta som första arbetsdrivande test, medan CT- eller MR-angiografi ger mer detaljerad information. Digital subtraction angiography (DSA) används vid planering av behandling och utvärdering av komplexa AV-förekomster.

Behandling och risker varierar med typ, läge och symtom. Ofta övervägs övervakning vid små och asymptomatiska AV-förbindelser. Behandlingar inkluderar endovaskulär embolisering, kirurgisk resektion eller radiokirurgi vid AVM. Dialysfistlar kräver regelbunden uppföljning och åtgärder som angioplastik för att upprätthålla patency. Komplikationer kan vara blödning vid AVMs, hjärtsvikt vid stora shuntar, stenos och infektioner.