ansiktsskelett

Ansiktsskelettet, eller viscerocraniet, utgör den delen av skallen som formar ansiktets kontur och hålrum för näsa, mun och ögon. Det består av 14 ben och bildar den främre delen av kraniet samt väggar och golv för ögonhålorna och näshålan.

De ben som utgör ansiktsskelettet inkluderar näsbenen, överkäkbenen, kindbenen, tårbenen, palatinabenen, nedre näsmusslorna, vomeren och underkäken. Dessa ben tillsammans ger ansiktet dess form, upprätthåller tandraden och skyddar ingångarna till luftvägarna och matsmältningskanalen.

Funktionerna omfattar att skapa främre ansiktskontur, bilda väggar för orbitalerna och näshålan, samt ge fäste åt muskler som styr ansiktsuttryck och tuggrörelser. Ansiktsskelettet bidrar också till rymden för tänder i över- och underkäken och tillpassning av ljudens resonansrum i rösten.

Utveckling och variation: de flesta ansiktsben bildas främst genom intramembranös ossifikation. Mandibel utvecklas från Meckels brosk. Tillväxten sker genom suturer och fortsätter fram till sen ungdomsåren. Paranasala sinusar förekommer i flera ansiktsben och påverkar luftvägar, röst och vävnadsfukt.

Kliniskt är ansiktsskelettet viktigt vid trauma och frakturer, särskilt Le Fort-frakturer som drabbar mittfacialstrukturen. Medfödda missbildningar som läpp-kamera-defekter påverkar också denna del av skallen.