alfasäteily

Alfasäteily, eller alfastrålning, är en form av joniserande strålning där kärnan avger en alfapartikel – två protoner och två neutroner (en heliumkärna). Alfastrålningen uppstår vid radioaktivt sönderfall hos många tunga isotoper, som uran-238, radium-226 och polonium-210, samt i radonens nedbrytningskedjor. Den har hög joniseringsförmåga men mycket kort räckvidd i materia.

Egenskaper: Alfapartikeln har vanligtvis energi i området 4–7 MeV och hög linjär energidispersjon (LET). Den orsakar stark lokal jonisering men kan inte tränga igenom huden eller tunna skyddsskikt.

Räckvidd och skydd: I luft färdas alfaspartiklar endast några centimeter; i biologisk vävnad är räckvidden endast några tiotal mikrometer. Alfa-strålning stoppas av ett ark papper eller tunnt plastskikt, och yttre skydd är i regel tillräckligt. Intern exponering är farlig eftersom alfa-strålningen är mycket lokal men energirik.

Hälsa och säkerhet: Extern exponering har låg effekt, men inandning eller intag av alfa-källor kan orsaka dna-skada och öka cancerrisken. Radon i inomhusluft är en viktig källa till sådan exponering.

Användning och mätning: Alfa-källor används i vissa rökdetektorer (americium-241). Inom medicin används targeted alpha therapy (TAT) med isotoper som actinium-225 eller astatin-211 för cancerbehandling. Aktivitet mäts i becquerel, medan absorberad dos och riskbedömning uttrycks i gray och sievert.