Xstrålning

X-strålning, eller röntgenstrålning, är en form av elektromagnetisk strålning med hög energi och kort våglängd. Den ligger vanligtvis mellan cirka 0,01 och 10 nanometer och är joniserande, vilket innebär att den kan slå ut elektroner ur atomer och därigenom orsaka kemisk skada eller mutationer vid tillräcklig exponering.

Strålningen uppträder i två huvudtyper: bromsstrålning (Bremsstrahlung), som är kontinuerlig i energispektrumet när högenergetiska elektroner bromsas i atomkärnor; och karakteristiska röntgenstrålar, som uppstår när elektroner fyller hål i innre elektronskal och avger fotoner med specifika energier.

Produktion: de flesta röntgenstrålar produceras i röntgenrör där elektroner accelereras till höga hastigheter och träffar ett fast mål, vanligtvis wolfram. Andra källor inkluderar synkrotroner och fria elektronlasrar, vilka kan ge mycket intensiva och fokuserade strålar.

Användningar: medicinsk diagnostik såsom röntgenbilder och CT, industriell radiografi och materialanalys, röntgendiffraktion och analys av kristallstrukturer. Inom astrofysik observeras röntgenstrålning från kosmiska källor som svarta hål och neutronstjärnor.

Säkerhet: eftersom X-strålning är joniserande utgör den hälsorisker vid missbruk. Skydd gäller bland annat blyskydd, dosbegränsningar och ALARA-principen (så lågt som rimligt möjligt). Exponering mäts i gray och sievert enligt gällande riktlinjer.