Ventilationskvalitet

Ventilationskvalitet beskriver hur väl en byggnads ventilationssystem upprätthåller frisk luft, komfort och hanteringen av fukt och föroreningar, samtidigt som energianvändningen är rimlig. Den påverkas av hur mycket friskluft som tillförs, hur luften distribueras i rummet, hur filtrering och rening fungerar, byggnadens lufttäthet, fukthantering och vilka inomhuskällor tillför föroreningar samt hur användarna beter sig.

Mått och indikatorer på ventilationskvalitet inkluderar ventila­tionsflöden och luftväxlingseffektivitet (ACE), CO2-nivåer som proxy för tillgång till frisk luft, samt koncentrationer av PM2,5, PM10 och VOC. Humidity och temperatur påverkar upplevd termisk komfort. Energiförbrukning för ventilation samt läckage i kanaler och byggnadens täthet används också som viktiga mått för att bedöma kvalitet över tid. Drifts- och underhållsdata som filterbyten, täthetskontroller och driftsuppföljning gör kvaliteten spårbar i byggnadens livscykel.

Standards och riktlinjer: Enligt internationella standarder som EN 16798-1 och EN 13779 används krav på inomhusluftkvalitet och ventilation i olika byggnadstyper. Lokala regler och normer, exempelvis byggregler i Sverige, påverkar dimensionering, kontroll och underhåll. Driftstrategier som kravstyrd ventilation (DCV) baserad på CO2- eller VOC-nivåer kan förbättra kvaliteten och samtidigt reducera onödig energianvändning.

Design och drift: Vid planering bör systemet vara balanserat med jämnt fördelade luftflöden, relevanta filtreringsnivåer och möjlighet till värmeåtervinning (HRV/ERV). Korrekt injustering, god luftdistribution och kontinuerlig övervakning är centrala. Underhåll som regelbundna filterbyten, täthetskontroller och driftsutvärderingar är avgörande för att upprätthålla hög ventilationskvalitet.