Vattentillflödet

Vattentillflödet är en term som används inom hydrologi för att beskriva mängden vatten som flyter in i ett hydrologiskt system per tidsenhet. Det omfattar vanligtvis vatten som kommer från uppströmmen i en flod eller bäck, inflöde från ytvatten via tillflöden och diken, grundvatten som tillförs systemet samt artificiella inflöden som vattenöverföringar mellan vattenreservoarer. Vattentillflödet är en central del av vattenbalansen i sjöar, dammar, vattendrag och avrinningsområden och används för att bedöma hur mycket vatten som finns tillgängligt för avrinning, vattenförsörjning och energiproduktion.

Användningsområden för vattentillflödet inkluderar vattenförvaltning, dam- och vattenkraftsplanering, samt prognoser för översvämningar och ekologisk status. Genom att uppskatta inflödet kan man beräkna förändringar i lagringsvolym, kontrollera säkerheten vid damoperationer och optimera vattenanvändningen under olika säsonger och under klimatscenarier.

Mätning och uppskattning av inflödet görs huvudsakligen med hjälp av hydrologiska mätstationer som registrerar avrinning vid korsningar i vattendrag (flödesmättning). Förbindelsen mellan vattennivå och avrinning kallas ofta ratingkurva. Inflödet kan även behöva uppskattas genom hydrologiska modeller eller genom att summera uppströmning, inflöden från tillflöden samt grundvattenbidrag, särskilt när direkta mätningar saknas.

Inflöden är ofta starkt säsongsbetonade, påverkas av nederbörd, snösmältning och avdunstning, och kan variera betydligt mellan årstider och årtal. Klimatförändringar kan ändra mönstret för vattentillflödet och öka osäkerheten i prognoser.