Uvärde

U-värde, eller U-värde, är ett mått på hur mycket värme som passerar genom en byggnadsdel per tidsenhet och per area vid en temperaturdifferens mellan inomhus och utomhus. Enheten är watt per kvadratmeter kelvin (W/(m²·K)). Ett lågt U-värde indikerar god isolering och låga värmeförluster.

Beräkning av U-värdet görs vanligtvis genom att sammanfoga de termiska resistanserna för varje lager i en byggnadsdel samt de konvektiva motstånden vid insidan och utsidan. I enkel form är U-värdet omvänt proportionellt mot den totala termiska resistansen: U = 1 / (Rsi + Rse + ΣRi). För färdiga byggkomponenter kan värdet beräknas enligt standardmetoder och verifieras genom tester av färdiga produkter.

Användning och standarder: U-värdet används i energiberäkningar, byggnormer och energideklarationer för byggnader. europa- och nationella standarder anger hur U-värden ska beräknas och vad som krävs för olika element som väggar, tak, fönster och dörrar. Vanliga värdeområden är ungefär väggar 0,15–0,30 W/(m²·K), fönster 0,8–2,0 W/(m²·K) och ytterdörrar 0,8–2,5 W/(m²·K), beroende på konstruktion och klimat.

Betydelse och begränsningar: Ett lågt U-värde minskar energianvändningen och uppvärmningskostnaderna, men värdet fångar inte alla aspekter av byggnadens termiska beteende. Det återspeglar inte alltid termiska bryggor, fukt och dynamiska temperaturförändringar.